Tilde Bergström

ellen och elsa

I tisdags åkte jag hem till Elsa som var på besök från Trysil. Vi sågs på ica och skaffade förnödenheter och sedan spenderade vi resten av kvällen i köket. Lagade en maxad veganpizza som vi åt på studs. Sötpotatis- och morotssoppa som fick stå kvar i kastrullen till nästa dag. Bars med nötter och jordnötssmör. Sedan åkte vi in till stan och hämtade Ellen. Somnade bredvid varandra på två ihopskjutna enkelsängar, med huvudena på långsidan av den ena. Sleepovers sker alldeles för sällan alltså. 

Klockan 6 ringde alarmet. Vi åt lång frukost, värmde (brände) soppan, hällde upp den i termosar och packade våra ryggsäckar för utflykt. 

Vi trängde in oss i Elsas knökfulla bil, lyssnade på Jacks cd-skivor och styrde kosan mot Hågadalen. Ellen matchade väldigt fint med skogen. 

Elsa var fett pepp! 

Efter några kilometer kom vi till en väldigt fin utsiktsplats. 

Allt är så gult blir lycklig<3

Det bestämde vi var en utmärkt plats för fikapaus. 

Fick äran att inviga Elsas pappas sprillans nya stormkök med vårt kokkaffe. Jag var självutnämnd stormköksmästare men lyckades ändå bränna av allt hår på högerarmen... 

Sedan promenerade vi vidare. Hälsade på hästar, åt fenomenalt god sopplunch, planerade ett framtida kollektiv. En fin dag med två av mina finaste människor. Mi loves yuuu<3 

Nu ska jag iväg på en fotokurs i sthlm. Det blir spännande. Är fett nervös. Är för övrigt väldigt livspepp! Och framtidspepp! Kanske blir man det av sol och vackra färger och fina vänner, hur klyschigt det än låter. Men känns som allt som ligger framöver kommer bli bra. Och det känns bra. 

 

the tallest man on earth

helt plötsligt står man och kramar en vän som man inte har träffat på vem vet hur länge och det är det mest naturliga som finns. vi käkar middag på max och lydia beställer barnmål och får en liten muminbok med stickers, en sådan man fick på flygplan som barn när klistermärkena går att flytta runt i boken och skapa olika scenarion. tobbe har med sig en papperskasse fylld med bullar som blev över från jobbet och jag äter fyra stycken på en timme. han säger att han ska åka hem men vi lockar med pommes och sedan stannar han i två timmar i alla fall. lydia och jag tar tunnelbanan till karlaplan och promenerar till berwaldhallen. den är stor och vacker och i trä och vi ser ner på scenen från ovan. kristian matsson fyller hela hallen med sin röst, han byter gitarr mellan varje låt och hoppar runt så att han måste torka svetten från pannan med en liten svart handduk som ligger på förstärkaren. när konserten är över promenerar vi tillbaka samma väg, uppfyllda av det som konserter är så bra på att skapa; känslan av att vara helt och fullkomligt i nuet. 

 

utomhuspannkakor

Bara efter några dagar hemma i Uppsala började vandringsabstinensen göra sig påtaglig. Jag och Filippa föreslog en pannkakslunch i skogen. 

Storslagna fjäll i all ära, men det är något speciellt med en mossgrön skog å trädtoppar som reser sig högt högt upp. 

Vår femte familjemedlem<3 Har som aldrig varit ett speciellt stort fan av husdjur, men Jubi har gjort mig frälst. Älskar att sova med henne i sängen och vakna av blöta pussar i ansiktet. 

Halvvägs in på vandringsleden kom jag på att jag glömt smör att steka pannkakorna i. Men det gick ändå! Lite spännande konsistens, men fullt ätbara. 

Till det serverades socker-å-kanel äpplen. Lyxig utomhusmat må jag säga. 

Och så kokkaffet. Här är kanna nummer två efter att den första spillts ut på elden. 

Det var den dagen det.

ett avslut

Så var sommaren slut och säsongen på Keb hade nått sin ände. Över tre månader mitt bland några av Sveriges mäktigaste berg. Pendlandes mellan huvudsakligen två hus. Utan att besöka civilisationen sedan juni. Skratt, jobb, slit, stress, vänner, värme, kyla, tårar, toppar, dalar, berg, natur, vår, sommar, höst, vinter. Mycket har rymts på 3 ynka månader. Jag tar till mig, andas in, lär mig. Svävar hem till Uppsala en stund innan jag ska bosätta mig bland bergen i Kanada på obestämd tid. Det känns väldigt bra. 

en sista vandring

Den sista ledigheten på Keb bestämde jag mig för att göra en sista vandring. En sista gång packades ryggsäcken och vandringskängorna (som vid det här laget var jäkligt slitna) snörades på. 

Den första sträckan vandrade jag tillsammans med Johanna. Till Singi skulle vi då. 

Temperaturen hade droppat rejält de senaste dagarna och snön hade börjat lägga sig på topparna.

Obligatorisk kaffepaus!

Så anlände vi till stugorna där Simba agerade dörrvakt. 

Världens gosigaste nallebjörn<3

Här sov vi till värmen från brasan, lagade risotto och drack te hos stugvärden Elisabeth. 

Nästa dag gick jag vidare till Sälka. Högg ved, badade bastu, blev bjuden på whisky. 

Somnade tidigt och gick hem nästa dag i konstant regn, motvind och plaskblöta kängor. Och mådde ändå jäkligt bra. 

saker som har hänt

Det gick inte så bra att blogga den här sommaren som jag trodde att det skulle gå. Men men, här är i alla fall lite fina saker som hänt den senaste månaden. 

Snurris var på besök. Vi firade 5 år av vänskap på Sveriges då näst högsta topp i tjock dimma. Vi pratade ikapp och allt och ingenting, skrattade tills magen värkte och drack segeröl. 

Vi vandrade till Tarfala också, drack saft inne hos Lars och fotade dimmiga sagolika berg. 

Det styrdes fest i p-kåtan, med sangria och beerpong och dans. Saknar dessa två brudar<3

Jag vandrade till Singi och Kaitumjaure, åt middag med stugvärdar, plockade blåbär och bastade. 

Det var kräftskiva med allt som hör en kräftskiva till, lekar, hattar och en jäkla massa snaps. 

Jag och Jonas gick till skartafallen och flög drönare och plockade jättejättemycket blåbär. 

Medan många vänner lämnade så anlände dessa två tjejer och det är jag väldigt glad för<3

Vi gick till silverfallet och gjorde superkladdigt pinnbröd med blåbär. 

Och så var Elsa på besök med sin fader! Fina kloka roliga Elsa som lyckades ramla och få en bula redan innan hon ens anlänt till stationen. Kommer för alltid tacka Kenya för att det gav mig vänner som henne. 

Jag, Johanna och Jonas gick till jättegrytorna och chillade på stenar. 

Pangbra väder var det då. 

Här tar vi skydd från regnet under Kaipak och Johanna lär ut allt om klättring. 

Nu sitter jag inomhus på min lediga dag med sjukvibbar och hoppas att det inte ska blir värre tills att jag börjar jobba. Det är bara två veckor kvar och det känns så himla konstigt. 

det var allt 

tack å hej

hösten

Hösten har kommit till fjällen. Allt färgas från grönt till gult. Luften blir klarare att andas. Kvällarna blir mörkare. Här om dagen lyste norrsken över Kaipak och jag och Johanna sprang ut för att gapa över hur fint det var. 

Igår skulle vi på tur till isgrottan, fast den inte riktigt finns längre. 

Vi hade kommit upp en bit i Tarfaladalen när jag, Johanna och Runa bestämde oss för att vi inte pallade gå nå längre medan de andra fortsatte. 

Istället satte vi oss på en sten och åt mellis i solen. 

Sedan hem igen över bron.

Det känns fint att hösten har kommit hit. Det är ett annat tempo nu, lugnare. Vänner har lämnat, andra har kommit. Det är ett helt annat Kebnekaise nu jämfört med början av sommaren. Det är fortfarande några veckor kvar i detta lugna vackra hem, och jag ska omfamna tiden som är kvar. Men jag har också så smått börjat googla bilder på the rocky mountains i Kanada, kollar på videos med snowboardåkning i puder och känner det där pirret i magen igen. Pirret inför något nytt, att få åka ut i världen igen. Fan vad jag älskar det pirret. Mitt bränsle. 

en vecka i Italien

En vecka i juni hade farmor hyrt en villa i Italien för hela släkten. Med takterrass och fruktträd och pool och bubbelpool. Det tackar man ju inte nej till. Här är lite av vad man kunde göra där. 

Blåsa ballonger med kusin. 

Dricka prosecco. 

Grilla närodlade citroner. 

Fota lillasyster som fotar. 

Käka middagar på denna underbara terrass. 

Palla mandariner. 

Dricka limoncello. 

Äta italiensk gelato SÅKLART. 

Ta svettiga promenader. 

Titta på italienska byggnader. 

Promenera upp till ett kloster. 

MMmmmm denna utsikt. 

Ta en drinkpaus i skuggan på the local bar. 

Hålla hand med mamma<333

Käka pizza gjord på husets egna pizzaugn jajamensan.

Bada i havet. 

Busa med kusiner. 

Besöka Pompeii. 

Och Vesuvius. 

FLÄkta sig på turistrestaurang. 

Posera med penissouvenir. 

Sitta här in på småtimmarna med alla de här som jag tycker jättemycket om<3

 

italien - havet

22 juni 2018

 

keb-livet !!!!

Hej hallå här kommer en lång och göttig update från keb-livet. 

Sommarvärme, en Johan på taket och ölberts på terassen. 

Klättring på kaipak efter jobbet. 

Syssling på besök! Sebbe skrev ett mess att de skulle komma upp och sedan plötsligt stod han där på kullen vid telefonmasten och försökte sätta upp en flagga för att markera deras camp. Vi badade vid elsas och ölade och snackade skit om sådant som vi brukar. 

Familjen kom också upp!

Årets julkort? 

Förutom att bestiga sveriges högsta berg så åt vi finmiddagar, spelade poker utomhus på liggunderlag, promenerade omvägar och jag fick krama om min lillasyster varje kväll<3

Wilma, Runa, Johan å jag badade i jättegrytorna.

En kväll tog vi ut liggunderlag, sovsäckar, te och gittar och hade utomhusmys. Sjöng håkan-låtar i varierande kvalité på sångrösterna (mvh tondöv) och blev uppätna av myggen. Kolla vad fina de är, mina vänner<3

Malin fyllde 30 och bjöd in till fest!

18 flaskor bubbel och enhörningarna i personalpoolen

En eftermiddag packade jag ner tältet i ryggan och slog upp det tre timmar senare vid en liten sjö. 

Under natten regnade och åskade det så mycket att det var omöjligt att sova och jag kröp ner i sovsäcken och räknade hur långt bort blixtrarna och funderade på hur det skulle kännas om en blixt slog ner i tältet. Sedan vaknade jag till en klarblå himmel och badade i sjön och lufttorkade på mitt liggunderlag i solen och mådde så jävla bra. 

är det en äkta fjällupplevese även om man tar upp mobilen för att ta selfies??

Här om dagen hade jag, Saga, Jonas och Maja utomhusmiddag med stormkök och omelett. En perfekt omelett på stormkök kräver övning ska ni veta. 

 

Keb-livet alltså.. här mår man<3

järvsten & jättegrytorna

Någon dag när solen sken och jag, Wilma, Runa och Johan var lediga packade vi ryggorna med mackor och gick ut. 

Såhär såg det ut när vi gick. Fatta att detta är hemma fan kommer ju aldrig i livet ha en bakgård som slår denna. 

Vi gick till järvsten. Klättrade in i stenar och ner i grottor. 

Fanny, jag, Wilma, Runa.

Sedan vidare hit! Till jättegrytorna. 

Här kunde man bada i grytorna och torka sig på varma stenar och dricka kaffe ur termos. Det var fint<3

elsas bro

Elsas bro. Hit kan man pallra sig när det är svinvarmt och allt man vill är att doppa sig i en iskall jokk och ligga på klipporna med sina vänner. 

Varsågoda en bild där Wilma ser konfunderad ut och Johan kliar sig i ögat. 

SAGA så jävla vacker hon äääär<3

göttigt värre

Svinsvinkallt vatten tycker jag, vill helst inte vara i mer än en millisekund. Men vafan. I denna hetta så måste man ju. 

skartaklacken

28e juni

Skartaklacken

Runa 

3-kaffet

- Tänkte göra en termos och dricka 3-kaffet på kapipak, är du på? 

- Ja fan. 

Sedan satt vi på Kaipak, vår lilla kulle bakom stationen, Hedda å jag. Pratade om "livet"  och allt som hör till. Om hur skönt det är att få leva här, pausa här. Här där man lever i nuet varje dag. Man behöver inte tänka längre än "när ska jag äta nästa gång" eller "när börjar jag jobba nästa gång". Plötsligt kan man vakna upp och inse att oj jag är ledig och då kan man bestämma sig för att bestiga ett berg. Eller så går man förbi videovagge och ser att någon sitter redo att slå på en film och då slår man sig ner. Det behöver liksom inte vara mer än så. Man äter, jobbar, sover, tränar. Vandrar, naturen, hänger. Sitter i sofforna utanför repan och dricker öl på öl å snackar skit. Keb-livet. En dag i taget. 

 

sydtoppen

I måndags var det superfint väder. Alltså sådant väder som inte händer i fjällen. Tjugofem grader, strålande sol, en klarblå himmel och vindstilla. De rutinerade som varit här några säsonger sade att man kanske får en sådan dag per år, om man har tur. 

Jag och Wilma var lediga och vad annars ska man göra på en ledig solig dag om inte bestiga Sveriges högsta berg? Vi packade ryggan med stegjärn, klättersele och hjälm och hänkade på Matti och hans guideade tur upp för östra leden. En av alla lyxer med att jobba på Keb är att man får hänga med guiderna helt gratis om de har en ledig plats. 

Wilma <333

"Dit ska vi", pekar Matti. Först behövde vi bara korsa en glaciär och klättra upp för en bergsvägg. 

Inte långt kvar!!! Satan vad solen stekte denna dag dock. Det är fortfarande riktigt mycket snö kvar från vintern och allt reflekterades till något slags supersolarium. Hade på ett nytt lager solkräm typ varannan kvart men lyckades bränna mig ändå. 

hej från toppen :):))

Det sägs att man kan se ca 11 % av Sverige från Kebnekaises topp om det är klar sikt. Om det stämmer så var denna dag definitivt en bra dag för att lyckas. Dra mig baklänges vilken utsikt. 

Tack å hej från en trevlig dag