Tilde Bergström

red & whitewater

 

En helg i slutet på mars. Vi pratar ofta om de här dagarna när jag, Michael, Alicia och Bree åkte till Red Mountain och Whitewater. Kanske de bästa dagarna på hela året, säger vi. 

Det var de första vårdagarna. 15 grader eller mer i backarna. Vi åkte i t-shirt men svettades ändå. Brände både armar och näsa. All snö var slush. Jobbade på google-brännan. Bodde i små hotellrum, drack cider i parken och pumpade musik ur högtalaren som ett gäng busiga tonåringar. Gick på restaurang, tog över kareokebaren. Åkte bil genom bergen, mellan väggar av lavinsnö på varsin sida om vägen. Åkte mer snowboard. Skrattade mest hela tiden. 

Vi hade inga bekymmer i världen. Bara njöt av livet. Det var fint. 

fernie

I tisdags bar det av på äventyr. Jag, Bree, Alison och Casey fyllde Brees bil till sin absoluta max med brädor och hjälmar och boots och väskor. Och en stor matlåda fylld med indisk dal som Bree stoppade i min famn och sade "ta det försiktigt med den för locket går inte att sätta på". Sedan körde vi iväg bland bergen i solnedgången, skreksjöng i bilen, kissade i snön längs vägkanten och peppade inför de kommande dagarna. 

Efter x antal felkörningar tack vare Alisons fantastiska vägbeskrivningar anlände vi hit, till legendary fernie. Checkade in på ett halvsunkigt hotell med tre dubbelsängar bredvid varandra och somnade till kanadensiska masterchef på tv:n. 

Nästa dag mötte vi upp med detta supergäng av tjejer i backen. 

Fyfan vad tjejer är det bästa som finns<3

För några dagar sedan fick fernie 50 cm snö över en natt, och även om det mesta var ganska uppåkt vid detta laget så fanns det fortfarande bitvis med puder att hitta, en härlig omväxling efter bristen på snö sunshine haft detta året. 

Den kvällen promenerade vi ut i fernie och hamnade på en mysig liten japansk restaurang, drack sake, åt sushi och pratade om livet. 

Nästa dag var det ut i backen igen!! Denna dag vräkte snön ner, varje gång man åkte ner för att sedan komma upp med liften igen hade ett nytt lager puder lagt sig över backarna. 

Denna dag hade även killarna anlänt, och de hade hyrt ett airbnb precis vid backen. Efter en välbehövlig gemensam nap i hotellrummet körde vi upp bilen och blev bjudna på middag av Mark och Arnie som hade lagat åt alla<3 Sådan familjekänsla. 

Fredag morgon behövde vi TYVÄRR köra hem igen vilket sög då det snöade 20 cm över natten hahah... men men. Det vägdes upp en del av att vi stannade vid några naturliga hot springs och badade iaf! Så vackert och harmoniskt, man bara parkerade bilen och promenerade ner och där mitt i ingenstans fanns en pool formad av stenar med den perfekta temperaturen på vattnet. 

Nu är vi tillbaka hemma igen, med jobb och härliga -35 grader. Kommer bära dagarna i fernie varmt om hjärtat<3 kram

familjen på besök

det är lätt att glömma bort att sakna, när livet snurrar på och allt är spännande och händer här och nu och kärleken till nya vänner är så stark. men när något plötsligt kommer nära bara för en liten stund så påminns man om hur långt borta det är. när ni lämnade restaurangen kunde jag inte sluta gråta och jag gick in på badrummet och torkade ögonen hela tiden och försökte se presentabel ut för gästerna. det var dock fint hur alla förstod, alla som också lämnat nära och kära långt borta för en dröm om äventyr. de kramade och gav choklad och torkade mina tårar. 

tack för att ni är tryggheten. och kärleken. för att jag kan vara här och veta att jag har en familj som älskar mig och stöttar i allt. som saknar mig men som är glad över äventyren jag får bära med mig. tack för middagarna och att upptäcka sunshine på nytt genom era ögon och att få se nya platser tillsammans. när vi kramades i restaurangen och de spelade vår låt så ville jag gå sönder av tanken på att inte veta nästa gång jag får krama er igen, men inget gör mig heller lyckligare än att just ni är min familj. älskar er oändligt. 

R I P

Heeej!!! Från lilla mig som är inne på sin femte dag i Kanada! Såhär är läget, denna blogg har inte funkat på några veckor för mig, kan inte ladda upp bilder :((( Fett segt. Tänkte att jag skulle vänta och se tills problemet löste sig, men det verkar inte komma någon vart och jag vill kunna blogga (!) så nu har jag startat en ny. Kanske tar ett tag innan jag kommer helt i ordning, men det är något iaf! Så kika in där istället vettja. puss å kram

 

NY BLOGG 

weeehhoooooo

nouw.com/tildebergstrom

CLICKBAIT

Sydamerika - film

 

Har uppdaterat min vimeo för första gången på två år!! Wehey. Om man vill se fragment av Sydamerika i rörligt format så finns här alltså en ca 7 minuter lång film med just det. 

Om någon sitter inne på tips om videoredigeringsprogram där man kan justera färg/ljus/kontrast på ett enkelt sätt och som inte kostar skjortan så pls hit me up. 

Hade! 

ellen och elsa

I tisdags åkte jag hem till Elsa som var på besök från Trysil. Vi sågs på ica och skaffade förnödenheter och sedan spenderade vi resten av kvällen i köket. Lagade en maxad veganpizza som vi åt på studs. Sötpotatis- och morotssoppa som fick stå kvar i kastrullen till nästa dag. Bars med nötter och jordnötssmör. Sedan åkte vi in till stan och hämtade Ellen. Somnade bredvid varandra på två ihopskjutna enkelsängar, med huvudena på långsidan av den ena. Sleepovers sker alldeles för sällan alltså. 

Klockan 6 ringde alarmet. Vi åt lång frukost, värmde (brände) soppan, hällde upp den i termosar och packade våra ryggsäckar för utflykt. 

Vi trängde in oss i Elsas knökfulla bil, lyssnade på Jacks cd-skivor och styrde kosan mot Hågadalen. Ellen matchade väldigt fint med skogen. 

Elsa var fett pepp! 

Efter några kilometer kom vi till en väldigt fin utsiktsplats. 

Allt är så gult blir lycklig<3

Det bestämde vi var en utmärkt plats för fikapaus. 

Fick äran att inviga Elsas pappas sprillans nya stormkök med vårt kokkaffe. Jag var självutnämnd stormköksmästare men lyckades ändå bränna av allt hår på högerarmen... 

Sedan promenerade vi vidare. Hälsade på hästar, åt fenomenalt god sopplunch, planerade ett framtida kollektiv. En fin dag med två av mina finaste människor. Mi loves yuuu<3 

Nu ska jag iväg på en fotokurs i sthlm. Det blir spännande. Är fett nervös. Är för övrigt väldigt livspepp! Och framtidspepp! Kanske blir man det av sol och vackra färger och fina vänner, hur klyschigt det än låter. Men känns som allt som ligger framöver kommer bli bra. Och det känns bra. 

 

the tallest man on earth

helt plötsligt står man och kramar en vän som man inte har träffat på vem vet hur länge och det är det mest naturliga som finns. vi käkar middag på max och lydia beställer barnmål och får en liten muminbok med stickers, en sådan man fick på flygplan som barn när klistermärkena går att flytta runt i boken och skapa olika scenarion. tobbe har med sig en papperskasse fylld med bullar som blev över från jobbet och jag äter fyra stycken på en timme. han säger att han ska åka hem men vi lockar med pommes och sedan stannar han i två timmar i alla fall. lydia och jag tar tunnelbanan till karlaplan och promenerar till berwaldhallen. den är stor och vacker och i trä och vi ser ner på scenen från ovan. kristian matsson fyller hela hallen med sin röst, han byter gitarr mellan varje låt och hoppar runt så att han måste torka svetten från pannan med en liten svart handduk som ligger på förstärkaren. när konserten är över promenerar vi tillbaka samma väg, uppfyllda av det som konserter är så bra på att skapa; känslan av att vara helt och fullkomligt i nuet. 

 

utomhuspannkakor

Bara efter några dagar hemma i Uppsala började vandringsabstinensen göra sig påtaglig. Jag och Filippa föreslog en pannkakslunch i skogen. 

Storslagna fjäll i all ära, men det är något speciellt med en mossgrön skog å trädtoppar som reser sig högt högt upp. 

Vår femte familjemedlem<3 Har som aldrig varit ett speciellt stort fan av husdjur, men Jubi har gjort mig frälst. Älskar att sova med henne i sängen och vakna av blöta pussar i ansiktet. 

Halvvägs in på vandringsleden kom jag på att jag glömt smör att steka pannkakorna i. Men det gick ändå! Lite spännande konsistens, men fullt ätbara. 

Till det serverades socker-å-kanel äpplen. Lyxig utomhusmat må jag säga. 

Och så kokkaffet. Här är kanna nummer två efter att den första spillts ut på elden. 

Det var den dagen det.

ett avslut

Så var sommaren slut och säsongen på Keb hade nått sin ände. Över tre månader mitt bland några av Sveriges mäktigaste berg. Pendlandes mellan huvudsakligen två hus. Utan att besöka civilisationen sedan juni. Skratt, jobb, slit, stress, vänner, värme, kyla, tårar, toppar, dalar, berg, natur, vår, sommar, höst, vinter. Mycket har rymts på 3 ynka månader. Jag tar till mig, andas in, lär mig. Svävar hem till Uppsala en stund innan jag ska bosätta mig bland bergen i Kanada på obestämd tid. Det känns väldigt bra. 

en sista vandring

Den sista ledigheten på Keb bestämde jag mig för att göra en sista vandring. En sista gång packades ryggsäcken och vandringskängorna (som vid det här laget var jäkligt slitna) snörades på. 

Den första sträckan vandrade jag tillsammans med Johanna. Till Singi skulle vi då. 

Temperaturen hade droppat rejält de senaste dagarna och snön hade börjat lägga sig på topparna.

Obligatorisk kaffepaus!

Så anlände vi till stugorna där Simba agerade dörrvakt. 

Världens gosigaste nallebjörn<3

Här sov vi till värmen från brasan, lagade risotto och drack te hos stugvärden Elisabeth. 

Nästa dag gick jag vidare till Sälka. Högg ved, badade bastu, blev bjuden på whisky. 

Somnade tidigt och gick hem nästa dag i konstant regn, motvind och plaskblöta kängor. Och mådde ändå jäkligt bra. 

saker som har hänt

Det gick inte så bra att blogga den här sommaren som jag trodde att det skulle gå. Men men, här är i alla fall lite fina saker som hänt den senaste månaden. 

Snurris var på besök. Vi firade 5 år av vänskap på Sveriges då näst högsta topp i tjock dimma. Vi pratade ikapp och allt och ingenting, skrattade tills magen värkte och drack segeröl. 

Vi vandrade till Tarfala också, drack saft inne hos Lars och fotade dimmiga sagolika berg. 

Det styrdes fest i p-kåtan, med sangria och beerpong och dans. Saknar dessa två brudar<3

Jag vandrade till Singi och Kaitumjaure, åt middag med stugvärdar, plockade blåbär och bastade. 

Det var kräftskiva med allt som hör en kräftskiva till, lekar, hattar och en jäkla massa snaps. 

Jag och Jonas gick till skartafallen och flög drönare och plockade jättejättemycket blåbär. 

Medan många vänner lämnade så anlände dessa två tjejer och det är jag väldigt glad för<3

Vi gick till silverfallet och gjorde superkladdigt pinnbröd med blåbär. 

Och så var Elsa på besök med sin fader! Fina kloka roliga Elsa som lyckades ramla och få en bula redan innan hon ens anlänt till stationen. Kommer för alltid tacka Kenya för att det gav mig vänner som henne. 

Jag, Johanna och Jonas gick till jättegrytorna och chillade på stenar. 

Pangbra väder var det då. 

Här tar vi skydd från regnet under Kaipak och Johanna lär ut allt om klättring. 

Nu sitter jag inomhus på min lediga dag med sjukvibbar och hoppas att det inte ska blir värre tills att jag börjar jobba. Det är bara två veckor kvar och det känns så himla konstigt. 

det var allt 

tack å hej

hösten

Hösten har kommit till fjällen. Allt färgas från grönt till gult. Luften blir klarare att andas. Kvällarna blir mörkare. Här om dagen lyste norrsken över Kaipak och jag och Johanna sprang ut för att gapa över hur fint det var. 

Igår skulle vi på tur till isgrottan, fast den inte riktigt finns längre. 

Vi hade kommit upp en bit i Tarfaladalen när jag, Johanna och Runa bestämde oss för att vi inte pallade gå nå längre medan de andra fortsatte. 

Istället satte vi oss på en sten och åt mellis i solen. 

Sedan hem igen över bron.

Det känns fint att hösten har kommit hit. Det är ett annat tempo nu, lugnare. Vänner har lämnat, andra har kommit. Det är ett helt annat Kebnekaise nu jämfört med början av sommaren. Det är fortfarande några veckor kvar i detta lugna vackra hem, och jag ska omfamna tiden som är kvar. Men jag har också så smått börjat googla bilder på the rocky mountains i Kanada, kollar på videos med snowboardåkning i puder och känner det där pirret i magen igen. Pirret inför något nytt, att få åka ut i världen igen. Fan vad jag älskar det pirret. Mitt bränsle. 

en vecka i Italien

En vecka i juni hade farmor hyrt en villa i Italien för hela släkten. Med takterrass och fruktträd och pool och bubbelpool. Det tackar man ju inte nej till. Här är lite av vad man kunde göra där. 

Blåsa ballonger med kusin. 

Dricka prosecco. 

Grilla närodlade citroner. 

Fota lillasyster som fotar. 

Käka middagar på denna underbara terrass. 

Palla mandariner. 

Dricka limoncello. 

Äta italiensk gelato SÅKLART. 

Ta svettiga promenader. 

Titta på italienska byggnader. 

Promenera upp till ett kloster. 

MMmmmm denna utsikt. 

Ta en drinkpaus i skuggan på the local bar. 

Hålla hand med mamma<333

Käka pizza gjord på husets egna pizzaugn jajamensan.

Bada i havet. 

Busa med kusiner. 

Besöka Pompeii. 

Och Vesuvius. 

FLÄkta sig på turistrestaurang. 

Posera med penissouvenir. 

Sitta här in på småtimmarna med alla de här som jag tycker jättemycket om<3

 

italien - havet

22 juni 2018

 

keb-livet !!!!

Hej hallå här kommer en lång och göttig update från keb-livet. 

Sommarvärme, en Johan på taket och ölberts på terassen. 

Klättring på kaipak efter jobbet. 

Syssling på besök! Sebbe skrev ett mess att de skulle komma upp och sedan plötsligt stod han där på kullen vid telefonmasten och försökte sätta upp en flagga för att markera deras camp. Vi badade vid elsas och ölade och snackade skit om sådant som vi brukar. 

Familjen kom också upp!

Årets julkort? 

Förutom att bestiga sveriges högsta berg så åt vi finmiddagar, spelade poker utomhus på liggunderlag, promenerade omvägar och jag fick krama om min lillasyster varje kväll<3

Wilma, Runa, Johan å jag badade i jättegrytorna.

En kväll tog vi ut liggunderlag, sovsäckar, te och gittar och hade utomhusmys. Sjöng håkan-låtar i varierande kvalité på sångrösterna (mvh tondöv) och blev uppätna av myggen. Kolla vad fina de är, mina vänner<3

Malin fyllde 30 och bjöd in till fest!

18 flaskor bubbel och enhörningarna i personalpoolen

En eftermiddag packade jag ner tältet i ryggan och slog upp det tre timmar senare vid en liten sjö. 

Under natten regnade och åskade det så mycket att det var omöjligt att sova och jag kröp ner i sovsäcken och räknade hur långt bort blixtrarna och funderade på hur det skulle kännas om en blixt slog ner i tältet. Sedan vaknade jag till en klarblå himmel och badade i sjön och lufttorkade på mitt liggunderlag i solen och mådde så jävla bra. 

är det en äkta fjällupplevese även om man tar upp mobilen för att ta selfies??

Här om dagen hade jag, Saga, Jonas och Maja utomhusmiddag med stormkök och omelett. En perfekt omelett på stormkök kräver övning ska ni veta. 

 

Keb-livet alltså.. här mår man<3