Tilde Bergström

Bubblan

Det är konstigt vilken bubbla vi lever i här på SSN. Vår värld är ett skyddat område, en värld som bara existerar innanför dessa murar. Vi har flyttat en liten bit av Sverige och lagt det mitt i Nairobi, och plötsligt blir kontrasterna mellan de två världarna så påtagliga, när de ligger här sida vid sida. 

Vi klagar när duschen endast får fram en kall hård vattenstråle som man snabbt får schamponera sitt hår i - samtidigt som det går människor precis utanför som inte har tillgång till rent dricksvatten. 

Vi får fyra måltider varje dag och utöver det får vi frukt när vi vill; vi ska aldrig behöva gå hungriga. Men det är så många runt omkring oss som alltid behöver gå hungriga. Hemma kunde jag slänga överbliven skolmat utan att blinka, här skapar bara tanken på det en klump i magen. 

Det är också en självklarhet att alla elever här har en dator med sig, ett materiellt ting som går att likställa med en årslön för ett relativt välbetalt arbete här i Nairobi. 

Egentligen är hela Sverige omsluten av en likadan bubbla som vi har här. Men den bubblan är så stor, och utanför den finner vi knappt några kontraster, bara ännu fler länder omslutna av samma bubbla. Därför är det lätt att bara se innanför bubblan när man bor i Sverige, för det krävs mycket för att komma utanför den. Här krävs det bara några steg. Några steg och man är utanför bubblan, inne i den andra världen. 

Självklart är saker inte så enkla som svart på vitt. Det finns mycket saker i Nairobi som påminner om våran bubbla, som får en att känna att man knappt klivit hur den. Och alla utanför vår skola går inte hungriga, alla har det inte svårt att få rent vatten. Många har det faktiskt väldigt bra. Medelklassen i de så kallade u-länderna ökar stadigt. Men det är ändå så mycket mer påtagligt, att alla inte har det som vi. Det är svårare att ta saker för givet. Jag känner mig tacksam för varenda liten sak. 

Varför fick just jag alla de här privelegierna och inte någon annan? Vem bestämde orättvisorna? 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas