Tilde Bergström

Kisumu

Anledningen till den senaste veckans frånvaro är så giltig som den bara kan bli; jag har varit på nya äventyr! 

Måndag till fredag har för alla på internatet inneburit fältstudieveckor av olika slag. För oss som läser kursen East African Development betydde det fem dagar i Kisumu, Kenyas tredje största stad. I måndags lämnade två fullastade bussar SSN tidigt på morgonen. Jag fördrev den största delen av den åtta timmar långa resan i någon slags halvsovande dvala. Annars åt jag döda pommes på Java eller (försökte) kasta popcorn i Amandas mun. 

Dagarna på tisdag, onsdag och torsdag spenderades med studiebesök i olika former. Operationrum på Health Care Center, kacklande hönor i Vi-skogen, trött frågestund på stadshuset och båttur på Victoriasjön. Det bästa studiebesöket var dock torsdagens, när vi spenderade hela dagen på skolan St Christine som tar emot föräldralösa barn. Den glädjen!! Barnens leenden smittade av sig från sekunden vi anlände. Det bjöds på fantastiska skådespel, fotbollsmatch och volleyboll, ballonger och många skratt <333

Med det bästa med veckan i Kisumu var nog ändå friheten. Kisumu är på många sätt mycket lugnare än Nairobi och går i ett lägre tempo med färre människor och mindre trafik. På kvällarna kunde vi alltså gå vart vi ville - utan att skriva ut exakt vart vi skulle och vilken tidpunkt vi gick ut, vilket vi gör i Nairobi. Vi strosade fram längs gator, hamnar och järnvägar utan att ha någon som helst aning om vart vi skulle. Vi bara gick. Gick in på de resturanger vi kände för och åt middagar under 40 spänn. Åkte boda bodas och tuk tuks och lyssnade på musik på hotellbalkongen innan vi somnade i rummen som var lika varma som en överhettad bastu. Det kanske inte låter som så mycket för världen - och det kanske det inte var - men just där och då hade jag inte kunnat önska mig något mer. Det kändes som vår resa. Inte boardingens och inte skolans, utan våran. Vi var fria. 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas