Tilde Bergström

Kenya

En film från året i Kenya

Ofta så är Kenya alltid där. En liten värk som finns där i hjärtat. Jag trodde att tårar och värkande hemlängtan skulle gå över efter två veckor eller så. Men det är som att den alltid finns där, och ibland känner man den inte alls men ibland bubblar den upp till ytan och då måste man ringa Mattis och prata om saknad. Prata om att bo tillsammans och att kunna ta för givet att man träffas och lever och umgås varje dag, om att sakna de där små små grejerna som kanske börjar försvinna från minnet och hur läskigt det är att saker försvinner. Sakna att varje sekund var värdefull för varje sekund var en del av vårt stora äventyr. 

Men ibland så är det inte där alls. Man är mitt uppe i nuet, i saker som är bra här, eller i saker man ser fram som kanske inte alls har med Kenya att göra. Och då blir det jobbigt av just den anledningen, för det gör ont att tänka att det största som hänt en kanske inte alltid kommer vara det största. För jag minns ju så väl att när jag var där, så var det det enda som fanns. Sverige var avlägset, inget annat spelade någon roll. Jag försöker greppa tag om den känslan för jag vill inte att den ska försvinna, eftersom Kenya fortfarande är så jäkla stort. Samtidigt måste jag också släppa taget om den där känslan, kanske lite i taget, om något annat stort ska kunna ta över, något som är nu på riktigt. Känslan av att Sverige är en dröm som man snart ska vakna ur börjar sakta men säkert övergå i känslan av att Kenya är en dröm, den underbaraste bästa drömmen någonsin, men en dröm som blir mer och mer avlägsen. Och den övergången gör ont. Så jäkla ont. För inget har gett mig så mycket som Kenya har. Det är jobbigt att sakna men det är nästan ännu jobbigare att inte sakna. Det är så skrämmande, att i vissa stunder inte sakna det största i mitt liv. Det som var allt. Är allt? När jag ser filmen kommer tårarna upp och hjärtat värker över det som inte längre finns, men också över det jag fick och det jag är så otroligt tacksam och lycklig över.  

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas