Tilde Bergström

➟ Norge

syster på Öland

Idag åker jag till Norge. Till en liten stad som heter Sortland, som ligger väldigt väldigt långt norrut. Mer norrut än jag någonsin befunnit mig förut. Jag ska jobba på en restaurang. Jag ska hyra ett rum av en tysk-norsk man som heter Sebastian. Det kommer vara kallt och mörkt och förhoppningsvis väldigt vackert. Detta är vad jag vet. 

Det mesta vet jag inte, och ovissheten gör mig faktiskt ganska lugn. Om man inte vet hur något kommer bli finns det ju en chans att det blir väldigt bra och då är det värt det. Om inte så testade man i alla fall, och så såg man något nytt och kanske lärde man sig något. Och då är det också värt det. Så detta blir spännandeeee, herå 

emmmaBODA 2o17

Emmaboda firade 30 år, camp kenya firade 2. Vi var tillbaka second time around och starkare bättre å snyggare än någonsin. Emmaboda mitt happy place alltså hjärta hjärta <3333. Att man med grov sömnbrist och billig öl och grisiga camps kan må så jäkla fint ändå. Där folk ser det bästa hos varandra och ser alla som vänner, där man kan stanna någon varsom bara för att få en kram. Ingen är fel och man får bara vara. Måla sig med glitter och dansa tills benen spricker. Nu är emmaboda kanske slut så vi får se vart nästa festival-äventyr kan tänkas bli. jag älskar det iaf 

(obs obs undantag från allt det braiga är de VIDRIGA jävla män som tar för sig av kvinnors kroppar utan samtycke ni kan dööööö)  

fågel

Pappa fyllde 50 för ganska länge sedan nu men det tåls fortfarande att firas, så i torsdags kidnappade vi honom efter jobbet och for till Öland med våra vänner. Där skulle vi ****fågelskåda** men jag kan fortfarande inte skilja på en enda art förutom kanske papegoja och flamingo och ingen av de såg vi. Den här lilla fina skulle ringmärkas och sedan kommer den flyga någonstans långt bort, kanske Kenya. Kanske kommer Hugo å Jakob åka på safari och se en liten fågel och kanske kommer den ha varit på Öland. small world 

en månad i eUROPÉ

Amsterdam - Berlin - Prag - Budapest - Belgrad - Split - Nice

Att skriva om allt vi gjorde, såg och kände denna resa skulle ta för lång tid och jag skulle aldrig palla. Så jag säger det lite kort; jag tågluffade Europa i en månad denna sommar! Med mina fanstastiska jäkla tjejor Verrr, Ellson och HannisPannis. Vi låg i parker och dansade till gatu-DJ i Amsterdam. Tittade på konst och hängde med en underbar australienare i Berlin. Drack frozen margaritas och klubbade i Prag. Badade i varma bad och åkte partybåt i Budapest. Lagade mat i vår lägenhet och fick Rakija av en tour-guide i Belgrad. Blev solbruna och åkte båt i Split. Gjorde goda drinkar och badade pool i Nice. Vi åt bönor och minimorötter, bodde i hostels med italienare, amerikanare och nya zeeländare, plankade kollektivtrafik och åkte uber, blev SPYDDA PÅ från ett fönster, spelade bingo och dansade, grät och skrattade, bråkade och kramades. Framför allt så dog vi inte innan Nice!!! it was amaze tack å hej

 

Skock-skiva!

Vad gör man i kräftskive-tider när ca alla i gänget är veganer? Man styr skock-skiva såklart!!! (Kronärtsskock-skiva för er icke allmänbildade). 

Helst på ett landställe vid havet med ett kök som detta. För maximal feeling liksom. 

Sätt grabbarna på grabbgörat!!! Hugga ved. (skjjjj). Var dock lite rädd att en yxa skulle hamna i en knäskål precis som på farbror Kurt. Men ville ju ha ved till den vedeldade bastun! Hade nästan kunnat offra någon av deras knäskålar för lite bastubad. 

Vi åt massor av göttigt käk (kudos till Elsa, Märtha och Hanna som hade planerat och styrt upp allt det). 

Fram med sangrian och Ellas mojitos. 

Skål! 

Se så fint. Elsa hade (såklart) skapat och printat snaps-häften med Tusker-visan och Jambo Bwana och T.O.M. en egenkomponerad visa som bl.a. innehöll en vers om Tobbes spya. Vi skrålade och åt, spelade pingis (det fanns ett pingisrum!!!), bastade, blev utelåsta (förlåt igen Ella) och sådant som man gör med sina bästaste vänner på en skock-skiva. 

Någon gång där på kvällen sprang Hugo fram till högtalaren och deklarerade högt och tydligt att nu skulle det minsann bli allsång till Hallelujah (Jeff Buckley) aka den GRÅTIGASTE låten någonsin. Jag tittade på mina vänner som skrålade i Buckleys höga toner och lutade mitt huvud mot Hannas axel och grät nog faktiskt lite. Jag kände sådan glädje och kärlek till dessa människor. Och nu ska vi spridas ut, i Norge, Kenya, Malta, Nepal, Island. Stockholm, Lund, Malmö, Göteborg, Uppsala. Men det känns ändå ganska fint att veta att vi kan finnas världen över, men de kommer alltid vara mig nära. 

saltvatten

ornö

Sommaridyllen, grill skärgård å kvällssol. 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Hon kommer med cykeln till min ytterdörr. En filt och badkläder i korgen. Skrapsår på knät. Tillsammans cyklar vi med våra brunbrända ben till bryggan där vi spenderat så många sommarlovsdagar. Det är precis som när vi var små. Vi cyklade genom Vreta mest hela dagarna. Från dörr till dörr, kollade vem som ville leka. När man fick napp på en kompis cyklade vi till bryggan. Kanske hade vi med oss saft. Kanske hade vi bakat. Stannade på vägen för att plocka smultron. Eller så kom vi inte iväg till bryggan utan blev kvar på studsmattan hela dagen. Precis så kändes det när jag och hon cyklade igen, när jag badade i det kalla vattnet medan hon stannade på bryggan. När vi turades om att äta från vinbärsgrenen vi lyckats sno med oss från en buske. 

Men vi är inte små längre. Cykeln används mest för att ta sig till jobbet. Bryggan står ofta tom. Smultronen blir plockade av några andra barn.