Tilde Bergström

tystnad

Jag gillar inte tystnad så värst mycket. Om jag är ensam hemma i Uppsala så sätter jag på musik i alla rum så fort jag kommer innanför dörren. Om jag ska promenera, även om det bara är en kort sträcka, så sätter jag alltid i hörlurar. Detsamma gäller på bussen. På hotellet. På löprundan. Här lyssnar jag på podcast när jag lagar mat och när jag diskar. På dagens vandring klämde jag en tre fyra podcast-avsnitt. Jag tycker tystnaden är fruktansvärt tråkig. Ibland lyssnar jag inte ens på vad de i podcasten säger, det är bara mysigt att ha någons röst i bakgrunden. 

Men!! Idag när jag var uppe bland bergen så tog jag ut hörlurarna en stund och bara lyssnade. På tystnaden. Så fort man kommer in bland de första träden så försvinner direkt ljudet från bilarna som åker längs vägen. Uppe på fjället är det knäpptyst. Jag lyssnade på ingenting och tänkte att tystnad är ett väldigt vackert ljud. Det är ju ingenting, men i kontrast till det ständiga flödet av ljud som man vanligtvis hör så blir tystnaden ändå någonting. Och det är fint. 

((men inte för mycket för då blir det faan så tråkigt))

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas