Tilde Bergström

Kategori: Filmer

Kenya

En film från året i Kenya

Ofta så är Kenya alltid där. En liten värk som finns där i hjärtat. Jag trodde att tårar och värkande hemlängtan skulle gå över efter två veckor eller så. Men det är som att den alltid finns där, och ibland känner man den inte alls men ibland bubblar den upp till ytan och då måste man ringa Mattis och prata om saknad. Prata om att bo tillsammans och att kunna ta för givet att man träffas och lever och umgås varje dag, om att sakna de där små små grejerna som kanske börjar försvinna från minnet och hur läskigt det är att saker försvinner. Sakna att varje sekund var värdefull för varje sekund var en del av vårt stora äventyr. 

Men ibland så är det inte där alls. Man är mitt uppe i nuet, i saker som är bra här, eller i saker man ser fram som kanske inte alls har med Kenya att göra. Och då blir det jobbigt av just den anledningen, för det gör ont att tänka att det största som hänt en kanske inte alltid kommer vara det största. För jag minns ju så väl att när jag var där, så var det det enda som fanns. Sverige var avlägset, inget annat spelade någon roll. Jag försöker greppa tag om den känslan för jag vill inte att den ska försvinna, eftersom Kenya fortfarande är så jäkla stort. Samtidigt måste jag också släppa taget om den där känslan, kanske lite i taget, om något annat stort ska kunna ta över, något som är nu på riktigt. Känslan av att Sverige är en dröm som man snart ska vakna ur börjar sakta men säkert övergå i känslan av att Kenya är en dröm, den underbaraste bästa drömmen någonsin, men en dröm som blir mer och mer avlägsen. Och den övergången gör ont. Så jäkla ont. För inget har gett mig så mycket som Kenya har. Det är jobbigt att sakna men det är nästan ännu jobbigare att inte sakna. Det är så skrämmande, att i vissa stunder inte sakna det största i mitt liv. Det som var allt. Är allt? När jag ser filmen kommer tårarna upp och hjärtat värker över det som inte längre finns, men också över det jag fick och det jag är så otroligt tacksam och lycklig över.  

"för detta är vårt år"

Hilda, Filippa och Agnes

UGANDA RWANDA 2016 (bonus version)

Här är den!!! Efter otaliga tjat från bl.a. Tobias har jag nu färdigställt en liten film från några av de bästa dagarna i mitt liv. Bonus version dessutom haha, welcome 2 my crib special <333 enjoy 

Lydias film

Mmmm kolla in Lyddes senaste video för lite mer inblick i Kenya-livet <3333 

Mount Kenya - filmen

"Den här tacosen var nästan, men bara nästan, lika bra som din film", sa Tobbe. Sätter ribban högt då tacosen var helt jävla underbar. Jag ger er; MT KENYA THE MOVIE ! !! 

En liten film...

...om ett par fantastiska veckor med ett par väldigt älskade personer. 

Diani - filmen

Snabbt som vinden var man inne i vardagen igen. Regnperioden har anlänt till Nairobi och jag njuter lite i hemlighet. Njuter av stickade tröjor, en kopp varm choklad på lektionen, farmorsmors raggsockar (det är ungefär 20 grader ute och plötsligt åker långa jeans och tjocktröjor på...) och löpturer i spöregn med lerpölar som bildar en hinderbana att hoppande och parerande ta sig fram igenom. Skapar spellistor och pinterestmappar med Lydia och Elsa där vi drömmer om roadtrips till Norge, om fjällen och naturen. Det känns bra. 

Tittar på filmen ovan och det känns lite overkligt, att där befann man sig för bara några dagar sedan. Galet. Det glöms lätt bort bland alla pluggberg och regnskurar. 

Savage film!

Under förra helgens äventyr lämnade jag kameran hemma (vilket antagligen var en ganska bra idé, är tveksam till hur mycket den hade gillat den blöta river raftingen eller att falla fritt 60 meter) men flera andra talangfulla människor hade med sig sina gopro-kameror! Det här är min fina vän Lydias film, och alltså kolla in hennes youtube-kanal; https://www.youtube.com/channel/lydiagustafsson. Hon är helt stört duktig! Titta och njut. 

 

Maasai Mara del 6 - FILMEN

"Give me one good reason why I should never make a change" sjunger George Ezra i låten. Själv kan jag inte komma på en enda. 

Fram med popcornen...

Klicka på texten Vimeo nere i högra hörnet för att få bäst kvalité! 

... för nu är det filmdags! Satt i några timmar igår och svor åt mina sega dator så att ni kan få en liten bit av Kenya hem till Sverige. Sitter i skrivande stund vid mitt skrivbord med raggsockorna på och knaprar på överblivna kakor från helgens äventyr. Saknar redan savannens värmande sol och att slippa skriva in prov i almanackan. Men lite plus i vardagen är ändå att få asgrym kenyansk livemusik på engelska lektionen, att mina avokados som jag fick från Nathan för ett bra tag sedan (äntligen) är mogna och att det är fotbollsträning ikväll! Och att det numera sitter ännu ett brev fasttejpat på väggen, från världens finaste lillasyster. Satt i Ellens säng igår kväll när Ogge kom in med ett brev i handen som han sa hade legat i mitt fack. Hoppade runt som ett fån av ren lycka och det blev en blandning av både skratt och tårar när jag läste det. Som jag älskar den där lilla människan. 

Hej hopp, tänkte återgå till att äta kakor nu.